Direktlänk till inlägg 7 juli 2014
När jag nu idag sitter här lite febrig och lite hostig och tänker tillbaka på gårdagen så kan jag inget annat göra än att le, fy sjutton vilken underbar dag det var igår.
Så mycket skratt, så mycket glädje, så mycket värme
Klockan ringde klockan 04:30 och detta efter en natt med faktiskt en del nervositet.
Det är ju ingen nyhet att etapp 2 av tjejklassikern varit den jag varit mest nervös för...och lite rädd..
Långsam morgonyoga för att mjuka upp kroppen, gröt och kaffefrukost, snabb påklädning och kl 05:45 satt jag utanför porten och väntade på att bli upphämtad....05:45 och redan varmt ute, underbart
Klockan 6 lämnade vi Tibro bakom oss och färden mot Vansbro började
Vi stannade i Filipstad för att sträcka på benen och träffade här både folk från Hjo och Tibro som även dom var på väg upp för att simma lite
Hela gårdagen gick så otroligt smidigt, till skillnad från den otroligt dåliga skyltningen i Motala vid tjejvättern så var Vansbro helt otroligt, vi behövde inte ens tänka själva, me like, det var bara att gå och köra dit folk pekade
Älven innan start, starten är en bit bortanför bron lååångt där borta
Målgången bredvid de vita tälten nere i bild
Vi hämtade ut våra startkuvert vid målområdet där badmössa, tidtagningschippet att sätta på armen och matbiljett till efter loppet fanns och vi traskade de ca 1,5 km till starten.
Här slog vi oss ner i gräset och njöt av värmen, åt vår medhavda mat och skrattade åt folk som drog på sig sina våtdräkter, tro mig vi skrattde en hel del åt oss själva när det blev vår tur att hoppa i dom.....trång våtdräkt på svettig lite lätt solsvullna kroppar är ingen lätt match
Starrområdet
Vi var alla väldigt lugna och förväntansfulla, det var ju så in i bäng varmt att det faktikst kändes skönt att vi snart skulle få ta oss ett dopp i den nästan 16 gradiga älven.
Lite nervös blev jag dock när man såg hur många det var som fastnade i strömmen vid start och drev iväg och fick slita halvt ihjäl sig med hjälp av de funktionärer som fanns i båtar runt hela startområdet, inget slarv med säkerheten här inte...
4 eller 5 båtar med 2 personer i varje båt samt en dykare cirkulerade vid starten redo att rycka in vid behov, ambulans och sjukvårdare stod på stranden ifall folk fick problem vid start, tex slänger sig i det kalla vattnet och får chock eller hyperventilation.
Speakern kommenterade hela tiden att det är väldigt, väldigt strömt här i startområdet så håll till höger, håll till höger, håll till höger, kommer ni för långt ut till vänster vid start kommer ni ev att driva iväg,,,
Håll till höger blev vårat mantra och vi la upp strategin att hålla ihop vid start och peppa varandra som fan de första 100 metrarna och hålla koll på varandra.
Det här med badmössa var en smärtsamt upplevelse, samt att jag fyllde ju för fasen inte ut hela mössan...jag körde röd mössa med tuppkam.
Innan startgruppfoto
Så blev det då dags för våran startgrupp att starta ca 4000 deltagare i tjejvansbrosimningen och ca 200 tjejer i varje startgrupp...
Det började med en ordentlig uppvärmning, vi aktiverade våra chip och höll åt lite åt sidan för att låta majoriteten av tjejerna komma i vattnet och iväg innan vi hoppade i, hade ingen lust att hamna mitt i ett fittstimm we like to do things our way
Vi gick i älven, och visst det var kallt men inte alls så som jag föreställt mig och med ullfettet på hade jag till och med klarat någon grad mindre, så själva doppningen gick snabbare än planerat.
Starten
Jenny och Titti kom iväg snabbt medans jag och Jane hamnade några meter efter....vi höll till höger, höll till höger, höll till höger och pratade med varandra för att kolla så alla var med och samlade och peppade varandra de första 100 metrarna som jaaaaaa det var strömt där, vi fick till och med beröm för från funktionärerna i en av båtarna för att vi körde den taktiken.
Så äntligen kom vi fram till flytbryggorna och hade 900 meter kvar till mål i något lugnare vatten.
Jenny hade fått en riktigt bra placering och kunde simma på medans jag, Titti och Jane hamnde mitt i smeten och tog oss vare sig framåt eller åt sidan....bakåt hade dock inte varit några problem om vi slutat simma så det gällde bara att kämpa på och försöka att unvika att få sparkar i ansiktet och rivsår på benen från övriga deltagare....sen helt plötsligt kunde den personen man hade framför sig bara stanna upp och slänga sig på rygg för att köra lite ryggsimm.....och försökte man ge sig ut för långt till vänster för att försöka simma om fick man ta i för kung och fosterland för att ta sig förbi....blev så irriterad på en tant att jag höll på att göra en Suarez och ta en smakbit på hennes fot som fan i mig var mer över vattenytan än under och alldels för ofta i närheten av mitt ansikte.
Jenny vinkar till Emma the driver och dagens fotograf
Trion där bak med mig, jane och titti
Trodde väl aldrig att jag skulle säga det här, men det var RIKTIGT skönt i vattnet...mycket tack vare ullfettet det är jag helt övertygad om, sen att vi typ skrattade oss igenom 1 km var ju en riktig bonus.
Och dessa underbara funktionärer som stod var 25 meter på flytbryggorna fram till mål och peppade, skojjade och hjäpte folk...alltså....me want to marry you all
När det var 200 meter kvar till mål kom jag äntligen loss från korken och kunde simma på helt sparkfritt fram till mål
ååååå hej
ååååå håååå
MÅÅÅÅÅÅÅL
Målfoto på 4 glada deltagare i Team Slut i Huvudet och sjukt nöjda efter Vansbro Vansinne
Galet nöjd med både min tid och min prestation
Efter målgång bjöds det på varmt vatten och varm saft...det satt inte fel, vi traskade iväg och hämtade våra väskor med kläder och annat som transporterats från start till mål....efter en snabb dusch med starka vibbar från startscenen i Orange is the new black ingen av oss vågade böja sig ner för att plocka upp tvålen här inte så gick vi till mattältet och hämtade ut våran mat, kycklingspett eller lax med kokt potatis, sås och sallad....laxen var sjuuuuuukt god.
Vi satte oss ute och njöt av mat, väder och solsken.
Efter maten var det dags för varsinn shot fireball.....för det var vi sååååå värda
Och innan hemfärd korkade vi upp det mouserande....varför bryta en så vinnande och god tradition
Resan hem gick även den utan problem och vi stannade på MC Donalds i Kristinehamn för att fylla på kaffe och mat depåerna.
Tidig morgon, dryga 60 mil tur och retur hade aldrig varit så enkelt och roligt om jag inte hade gjort detta tillsammans med er mina fina vänner....mitt liv förlängs med flera år varje gång vi drar iväg på våra äventyr och jag är så GLAD att vi bestämde oss för att göra den här tjejklassiker resan tillsammans
Och TACK SNÄLLA UNDERBARA EMMA för att du ville vara chaufför åt oss igår och vara en del av våra galna upptåg och nu så tar du och bestämmer dig och anmäler dig lidingöloppet i september och följer med oss igen
Och sist men inte minst tack till alla som via sms, facebook och instagram hejjar och peppar, ni skulle bara veta hur mycket det värmer det här gamla tanthjärtat
Massa Massa kramar
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 |
27 |
|||
28 | 29 | 30 |
31 |
||||||
|